madameolga.

Jag låg alldeles nyss i min säng och tänkte på ordet om och dess betydelse.
om är ett utav de viktigaste men samtidigt minst relevanta orden som finns. allting är byggt på ett enda stort gigantiskt om och vid varje vägskäl står det där och väntar på oss. om min mamma och pappa inte hade träffats och så vidare, i all oändlighet. men samtidigt så kan man tänka om jag var rik. om jag hade det, om jag tyckte si eller så. om jag var född ett år tidigare. det tjänar ingenting till, på ett sätt. men för mig skapar sådana tankar visioner och fantasier och man kommer på lösningar eller iallafall bättre situationer för situationen. för ett om grundar sig ofta i ett missnöje, frustration, problem och så vidare. och när jag tänker efter så skulle livet vara väldigt platt utan det ordet. jag skulle ha allting jag behövde när jag slutar säga ordet o m.
förut tyckte jag om om-tankarna. man drömde sig bort i dom och skapade fullt med händelser inuti sitt huvud. jag kan säga att idag är om oftast bara ett saltkorn i ett skrapsår. en påfrestande situation blir oftast inte bättre när en tanke kommer och gör mig medveten om hur det kunde ha sett ut.
jag har egentligen ingen aning om vart någonstans detta inlägg hjälpte mig (dig?) men jag tycker hursomhelst inte ordet objektivt och dess innebörd. då ser du saker som inte ens har existerat ännu och hela den teorin som anses realistisk blir ohållbar.
och en objektiv livssyn skulle placera mig i facket vara vid liv, istället för levande.